Reinfeldts bidragslinje – en omänsklig politik!

Var det inte Reinfeldt som gick till hårt angrepp mot (S) “bidragspolitik”….?

Varför har han då varit med och infört – alls ingen arbetslinje – utan en bidragslinje utan dess motstycke?

Och varför säger ingen något om det? Så förblindade kan väl folk ändå inte vara? Varför använder inte oppositionen det här till en kraftfull motattack? Nej, istället ser vi nu en rejäl högervridning även där, snart går väl (S) i (M)-kopplet och osynliggörs liksom alliansens andra småpartier…?

Hur man än vänder och vrider på steken så är (M) det ojämförligt största bidragsparti som nånsin har existerat genom seklerna.

De har omfördelat de gemensamma resurserna till att bli till bidrag för dem som redan har det bra på alla sätt, som är friska och har ett arbete.

“Det ska löna sig att arbeta” – är det glassiga mantra som upprepas inför medias villiga kameror.

Ja, det låter ju riktigt fint och hade väl varit både välmotiverat och logiskt ifall sjukdom och arbetslöshet vore ett aktivt val, något som man också kunde välja bort…

Nu ser varken den mänskliga biologin eller samhället ut så. Blir du sjuk så blir du… Och blir du arbetslös idag så är möjligheterna att hitta ett nytt jobb, trots aktivt och intensivt sökande, inte som tidigare.

Vad kan det senare bero på? Inte bara bistra ekonomiska tider, det märktes inte direkt av i Sverige annat än för redan utsatta grupper. Säkert är att Fas 3-jobben bidrar till att underminera arbetsmarknaden så att inga nya jobb skapas. För så korkade är nog inte de flesta arbetsgivare att de betalar för att ha anställda om de kan få betalt för att ha slavar. Det här innebär t.ex. att om du blir sjuk och därför får sparken, så anställs ingen i ditt ställe, utan en Fas 3:a får utföra jobbet, som kallas “kompetenshöjande sysselsättning”. I “bästa” fall innebär den nya “arbetslinjen” alltså gratisarbete som gynnar enbart företagare men missgynnar de bidragsanställda som utnyttjas oförskämt. I sämsta fall består Fas 3 av helt meningslösa sysslor för både anordnare och offer. Och allra sämst är nog att den som hamnar i Fas 3 i princip kan glömma att komma ur det.

Alliansen har alltså leende delat ut våra sjukförsäkringar i form av arbetsbidrag, de ger bidrag till företagare för att ha slavar, de ger också bidrag till ROT och RUT och tydligen vad sjutton som helst som gynnar de rika. LYX-avdrag är vad det är. De har infört överklassbidrag i stora mått…

Och de som har betalat kalaset är de utförsäkrade och arbetslösa, även Fas 3:or betalar i form av uteblivna jobbskatteavdrag. Men mycket av det som “sparas” in på utsatta grupper går ut i en annan kassa: socialbidragen – varför har de namnändrats till försörjningsstöd, när det faktiskt är ett bidrag? Kanske för att det ska låta som om alliansen inte medverkar till en bidragspolitik, när de i själva verket skyfflar folk från försäkring till bidrag, och i vissa fall från arbete till bidrag.

Ibland blir tankarna riktigt mörka. Vad är månne nästa steg i utrensningspolitiken? Koncentrationsläger för kroniskt sjuka och funktionshindrade, eller?

Nej, jag hoppas verkligen att det sovande folket vaknar upp ur förtrollningen snart… Det som pågår liknar verkligen en masshypnos, för att inte säga masspsykos…

Varför är (S) förresten så skamsna över att kallas “bidragsparti”? Varför gör man allt för att tvätta bort den stämpeln? Jo, för att man förutsätter, i enlighet med alliansresonemang, att bidrag är något fult. Det heter att det är de tärande som får bidrag och de närande som arbetar (som om dessa är skilda grupper utan gemensamma nämnare, som om inte vem som helst kan bli sjuk eller arbetslös). Så kunde (M)-retoriken sopa banan också med sjukförsäkringen som med orätt sorterades in i bidragsfacket och därefter enkelt kunde monteras ner utan protester.

Vad politikerna missar allra mest i allt det här är det fullkomligt unika och fantastiska MÄNNISKOVÄRDET som varje människa äger, och som ingen kan ta ifrån henne.

En människa är inte mindre värd om hon inte kan bidra till samhällsekonomin på samma sätt som många andra. Säkert bidrar hon på de sätt hon kan. En person som är förlamad från halsen och neråt kan fortfarande le. Vad betyder det leendet för dem som finns omkring? Det kanske lyser upp en hel dag för någon. En arbetslös som hälsar på en ensam gammal dam som är bortglömd av anhöriga och inte får plats på långvården, är det spontana besöket inget värt för de båda inblandade och för samhället som sådant? En människas värde kan aldrig mätas i pengar. Vi behöver ett mer mänskligt samhälle…snarare än ett mer marknadsekonomiskt vinstdrivande samhälle. Om man nu måste se dem som motsatser, vilket jag inte tror, för jag tror att det vore riktigt lönsamt för samhället att se varje individ och verka för att bygga upp istället för att bryta ner. Man vinner absolut inget på att krossa människor.

Om människor tillfälligt eller permanent inte kan delta fullt ut i de strukturer som har utformats till norm, så har de fortfarande sitt människovärde kvar. Och behöver de hjälp med ekonomin för att klara sig så är det inte fult. Det är där medmänsklighet och solidaritet kommer in, två ord som behöver dammas av och användas flitigt i politiska sammanhang på nytt. Helst innan alliansen kapar även dem och förvrider dem till något de inte är, till raka motsatsen. Som de har gjort t.ex. med “det enda arbetspartiet” och genom att kalla utförsäkrade för “omförsäkrade”.

Jag skulle vara stolt över ett land där människovärdet respekteras, för liten och stor, för frisk och sjuk, för arbetare och arbetslös…

Måste jag starta ett nytt parti som tar fasta på det här, eller finns det möjligen några partier kvar som inte tänker svansa efter (M)?